Av: Victor Josefsen Intervjuer 25. februar 2021

Katthem: Livsbejaende punk

– Katthem føles som en stor fargeglad pinata som det kan komme ut hva som helst ifra. Det er mange ideer, og akkurat det at vi er fire personer som skriver, synger og bytter instrumenter gjør at alt blir veldig levende både i skriveprosessen, på øvingslokalet og på scenen, forteller Karolina Thunberg i Katthem, som med albumet deres «Vackra Lögnerskor» på Welfare Sounds & Records er nominert for beste punkalbum på Manifestgalan. De er også aktuelle ved at det skjulte sporet på LP-utgaven, «Jag hör en röst», er sluppet som digital singel.

Tekst: Jan-Olav Glette / Foto: Greta María Ásgeirsdóttir

«Vackra Lögnerskor» byr på livsbejaende, rå, varme og ærlige låter med en energi og et engasjement som fort smitter over på oss lyttere og sparker litt hit og dit. Spøk, humor, nevroser, sinne, frustrasjon, vas og samfunnsengasjement rørt sammen i ett. Det er trallpunk, pop, rock, progg og kanskje bittelitt jazz.

Når jeg lytter tenker jeg på Ebba Grön, Tant Strul, og kanskje fremfor alt Hurula, som referansepunkter, som kan si noe om stemningen og atmosfæren i låtene.

Vi ville vite mer om kvartetten og hva som ligger bak disse oppkjeftige og inspirerende låtene, og får også vite om et Covid-år uten muligheter til å øve, at det er umulig å mislike Hurula og en dyp kjærlighet til Madrugada.

Hva er bakgrunnen for bandnavnet?

Jasmine – Det finns egentligen ingen häftig historia bakom bandnamnet tyvärr. Vi behövde ett namn då vi skulle spela på en julkonsert på folkhögskolan där vi alla pluggade, så vi skrev ner massa namnförslag på ett papper och sedan valde vi ut KATTHEM.

Hvor og når oppdaget dere musikk og hva var det som gjorde dere så lidenskapelig opptatt av den?

Josefin– Jag har alltid blivit väldigt berörd av musik sedan jag var liten. Det var väl mina föräldrar som influerade mig blandat med egna upptäckter från 90- och 00-talet. Jag gillar hur musik kan förstärka känslor hos mig. Få en att känna eufori eller melankoli exempelvis. Det är vackert. Och att folk genom musik får säga vad de vill utan att någon stör.

Jasmine – Jag har sedan tonåren varit väldigt musikintresserad, dock kräsen till smaken. Jag började småplinka själv på gitarren när jag var runt 22 år, men det var inte för ens 2014 jag verkligen fattade att WOW this is it. Ju mer jag själv skapade musik, desto mer intresserad blev jag av att gå på andra spelningar osv.

Karolina– Min första älsklingslåt var «Sleeping in My Car» med Roxette. Jag var 5 år och dansade och sjöng med för full hals och upplevde hur fantastiskt det kunde vara att få leva sig in i något.

Ella– Har alltid sjungit om det jag sett, så länge jag kan minnas. Jag började ta pianolektioner när jag var 6 år. Min pianolärare Siv som till idag är en av de viktigaste vuxna i mitt liv lät mig spela till sagor hon berättade och gav mig godis. Musik har alltid varit hur jag uttrycker mig.

Hvilken musikk lyttet dere på da under 0ppveksten?

Josefin– Min pappa är en rock- och popnörd så det var otroligt mycket musik som spelades hemma. Bland annat Beatles, Rolling Stones och Neil Young. På svenska var det mycket Kent och Olle Ljungström. Mamma spelade salsamusik, Madonna, Tracy Chapman och Eva Cassidy.

Jasmine – Det var mycket svensk proggmusik som spelades hemma hos oss. Men också Jimi Hendrix och The Doors som jag minns det. Bra musik!

Karolina – Mamma hade alltid blandband i bilen med mycket rock- och pop från 60-talet. Pappa spelade mycket piano och sjöng hemma och det var en blandad repertoar, men mycket visor vill jag minnas.

Ella– Jag kan inte minnas att det som mina föräldrar lyssnade på gjorde något större intryck på mig, förutom när jag kom över mammas träningskassett ! Där fanns låten «Everywhere» med Fleetwood Mac som jag lyssnade på om och om igen, med en fantiserad outfit bestående av rosa cowboy boots och cowboy hatt. Utöver det lyssnade pappa och min bror mycket på Audioslave och typ galen jazz. Jag tyckte mycket av den musiken var jobbig och ville mest spela och lyssna på sådant som var «vackert». Ibland satte mamma på «I bergakungens sal» (Edvard Grieg) och alla barnen galopperade runt bordet till den accelererande musiken.

Når begynte dere selv og spille og hva fascinerte så mye med denne måten å uttrykke seg på?

Josefin-Började spela keyboard och hitta på låtar «på riktigt» när jag var kanske 10. Det jag fascineras av är väl att jag kan uttrycka mig ostört med musik och utforska olika delar av mig själv. Samt att jag gillar att leka med ord och melodi. KATTHEM började spela 2015 och vad gäller uttrycket vi har släppte jag ut mycket ilska genom musiken.

Karolina– Jag började spela piano när jag var liten och spelade av och till på musikskola under min uppväxt. Tyckte det var svårt att lära sig spela efter noter och försökte ofta lära mig låtarna utantill så jag kunde få spela utan att tänka. Lärde mig gitarr långt senare som vuxen och då kom intresset för att själv skriva musik. Det var en helt nytt sätt att hålla på med musik som var mer spännande, utforskande och personligt.

Jasmine– Jag började spela saxofon i mellanstadiet, men det blev ingen långvarig historia dessvärre. I tonåren började jag sjunga i smyg och fick en gitarr från Rusta, sedan dess har jag sakta snöat in mer och mer på musik. Det kändes rätt helt enkelt.

Ella– Som sagt började jag i väldigt tidig ålder men har aldrig varit särskilt intresserad av att öva skalor. Runt 17 år ålder började jag testa att skriva musik på riktigt eftersom min bästis sa att man behövde göra det om man ska jobba med musik. Så gjorde jag det.

Dere er alle multi-instrumentalister. Hvordan ble det sånn?

Det var en kombination av att vi ville testa olika instrument och inte kunde bestämma oss för vem som skulle göra vad. Sedan har alla lead singersyndrome och vill sjunga också! Då behöver man dela upp.

Hvordan bestemmer dere hvem som skal spille hvilke instrumenter og hvem som skal synge på de ulike låtene?

Vi diskuterar vad alla vill göra på just den här låten och så väljer vi utifrån lust. Vi brukar också försöka fördela instrumenten mellan varandra så att det blir varierat.

Er det alltid den som har skrevet låten som tar leadvokalen eller kan dere også skrive en låt til noen andre?

Det kan absolut hända att vi skriver låtar för någon annan i bandet som kör lead i framtiden. Det har dock inte hänt hittills även om vi sjunger tillsammans på många spår redan nu. Kanske nästa skiva!

Hvordan skiller Katthem seg fra andre band som dere er og har vært med i som Baula og hva har dere tatt med inn i Katthem fra de andre bandene?

Karolina: Katthem känns som en stor färgglad pinata som det kan komma ut lite vad som helst ifrån. Det är många idéer och just att vi är fyra personer som skriver och sjunger och byter instrument gör att allt blir väldigt levande både i skrivprocessen, i repan och på scen. Baula ger mig mer utlopp för min känsliga och funderande sida. Där är budskapet, låtarna och attityden också intensiva men inte lika extroverta. All utveckling jag gör i något av banden kommer nog automatiskt in i det andra.

Jasmine: Jag är ju lyckligt lottad som fått vara med och spela bas i Baula, och för mig har Baula ingivit en självsäkerhet och trygghet. Och jag har fått möjlighet att fokusera på bara basen till exempel, eftersom jag varken skriver musik eller gör annat arbete runt om, jag spelar det jag ska spela och har kul och kan slappna av i det. I KATTHEM flyttas fokuset hela tiden mellan olika instrument och olika typer av låtar, vilket också är väldigt roligt, men det blir lite mer berg- och dalbana:igt. Här krävs också mer arbete på det sättet att skriva låtar, söka spelningar osv. KATTHEM ger verkligen utrymme till att få ur sig alla typer av känslor, och en vet aldrig vad som kommer ske.

Ella– Det är så speciellt med Katthem eftersom det inte finns någon som har sista ordet. Om någon hoppade av så skulle den personen aldrig kunna ersättas, och det hade nog inte gått att fortsätta.

Hva skiller Katthem som slapp debutalbumet i 2020 fra bandet som slapp Ep-ene «Bby shower» i 2015 og «Ritalina» i 2017?

Vi har nog blivit lite mer genomtänkta i vår musik. Även om låtarna har skrivits snabbt så är processen längre i repan och vi vrider och vänder mer på våra idéer och testar saker tills vi känner oss nöjda. Det har väl att göra med att vi har blivit bättre på våra instrument och då finns det mer att jobba med haha.

Fortell om hverandres musikalske styrke og rolle i Katthem.

Ella Bergström

Jos– Ella är originell, påhittig och lite WILD AND CRAZY. Hon tog till exempel med sig ett plaströr hon hittade på gatan på väg till studion när vi spelade in «Vackra Lögnerskor». Vi använde den i låtarna «Tinnitus» och «Jag hör en röst» genom att blåsa i den så att det blir ett susande vindljud. Sedan tycker jag alltid känslan är stor i låtarna hon skriver, Ella skriver aldrig tråkiga intetsägande låtar. Hon får också idéer som hon testar i stunden! Ella är den enda som är klassiskt skolad på något plan och kommer ofta med idéer om detaljer och färgningar på instrumenten som jag inte tänkt på.

Karolina – Ella är vår punkiga «Anne på Grönkulla» och allt hon gör blir spännande och det är kul att få kliva in i hennes värld. Hon känns orädd i både sitt sätt att skriva låtar, på scen och sättet hon tar sig an ett instrument. Hon är positiv och kan även efter ett riktigt dåligt gig dunka oss andra i ryggen med ett leende.

Jasmine – Ella är en riktig färgklick och är oftast väldigt positivt inställd till saker. Hon har mycket att säga, men är också väldigt inlyssnande och öser på trummorna tills armarna svullnar. Hon stöttar och kramas. Ella är helt otrolig på att komma på spännande ljud, och skriver väldigt bra texter.

Jasmine Sahlén

Jos– Väldigt eldig, varm energi som person och på scen. Jasmine skriver mörka och berörande låtar. Ofta lite Thåström eller Vånna Inget över dem! Hon är envis och sitter ofta och svär medan hon ger sig fan på att få till riktigt snygga fills på trummorna. Hon går in lite i sig själv när hon kommer på någon idé och sen presenterar hon ett mästerverk. Och otroligt tryck i den pipan, det bästa trycket i bandet. Bra på basriff!

Karolina – Jasmine är en urkraft och som både kan explodera och vara mystiskt stilla. Hennes låtar handlar ofta om det komplexa och motsägelsefulla och är reflekterande och mörka. Hon är den som skrattar och svär högst i bandet. Hon hugger i och är bejakande för allas oklara idéer (förutom den gången när Ella föreslog att vi skulle ha på oss sopsäckar på scen.)

Ella – Jasmine står för dimensionen av skuggvärld inom vårt KATTHEMuniversum. Hennes texter är ofta starkt stämningsbyggande med väldigt specifika miljöbeskrivningar. Hon besitter någon form av råstyrka samtidigt som hon kan vara otroligt skör. Personligen älskar jag framförallt när hon sitter bakom trummorna eller sjunger, då denna expressivitet är som mest framstående.

Josefin Östby

Jasmine – Josefin är ett fyrverkeri av idéer. Hon har stora visioner och är enormt driven i sin kreativitet. Hon får saker att ske! Hon utstrålar oftast ett lugn och är bra på att se vad vi andra behöver eller känner. Väldigt inkännande och varm. Josefin är grym på att skriva texter, och räds inte att skoja till det lite ibland!

Karolina – Josefin är bandets kreativa hjärna och hjärta! Hon skriver hit efter hit och vi är bortskämda med att kunna få välja och vraka ur hennes låtskatt. Hon har ett sätt att se och uttrycka saker som är väldigt underhållande och hon är snabbtänkt och underfundig. Hennes charm är svår att motstå både privat och på scen.

Ella– Popdrottningen i bandet! Hon är expert på att hitta på melodier som sätter sig stenhårt på hjärnan och hon har alltid en tydlig vision om hur hon vill att saker ska låta. Josefin är ena sekunden skör och uppriktig och andra sekunden driver hon med allt, ofta lyckas hon gå en perfekt balansgång mellan dessa. När vi behöver grymma sångstämmor så står Josefin alltid redo med ett ess i ROCKärmen.

Karolina Thunberg

Josefin – Kallo är sval och melankolisk, men också rolig, i sitt uttryck. Gillar oväntade detaljer i låtarna. Hennes vemodiga melodispråk och ljusa luftiga röst skapar magi! Tydliga visioner och idéer! Kommer alltid med snygga gitarriff som lägger en bra grund till låtarna. Engagerad i repan och uppmuntrar allas idéer på ett fint sätt. Bandets enda riktiga trummis.

Jasmine – Kallo har världens största hjärta och är otroligt smart. Hon är ordningsam och får struktur på bandets alla spridda tankar och idéer, men är samtidigt spexig och rolig. Hon är bra på att lugna ner i stressade situationer och är en stabil och trygg person i bandet som en gärna lutar sig mot. Grym trummis och cooool!

Ella– Kallo med sin mjuka röst och sin säregna 20-tals artikulation. Hon har trots sin cool lugna framtoning alltid något teatraliskt över sig. Det är alltid skönt med Kallo bakom trummorna, det måste sägas, men hennes gitarrsolon är också oslagbara!

Hvorfor valgte dere albumtittelen «Vackra Lögnerskor» og hva vil dere kommunisere med den?

Det är en lek med en bild av den förföriska kvinnan som visar sig vara en bedragerska. Hon är en slags skurk som ofrivilligt har hamnat på en piedestal men som på många sätt är ofullkomlig. Vi ville göra en skiva från hennes perspektiv. Det är i alla fall vår efterkonstruktion. Den riktiga anledningen kan vi inte berätta.

Det skjulte sporet på LP-utgaven «Jag hör en röst» er sluppet som digital singel. Låten tar for seg depresjon og håpløsheten som kan komme i etterkant med alle de negative tankene som hindrer en fra å leve.

– Det kan kännas som en dvala som tagit kontroll över ens liv- det är inte längre den egna rösten som hörs tydligast vilket kan vara skrämmande. Att få sätta ord på det där var skitviktigt för mig och kanske är det skönt för någon annan att höra som är mitt i det.

Her er noen stikkord som jeg vil at dere skal si litt om deres forhold til og hva de kan fortelle om Katthem.

Rock – Något vi alltid skämtat om i repan, men som sedan har blivit mer och mer en del av vårt sound.

Pop – Typ all musik egentligen.

Punk – Är vad du vill att det ska vara, mer en attityd än en musikgenre.

Trallpunk – Vår låt «Sveriges Sherlock».

Progg – Tidigare har folk sagt att vi påminner om Tant Strul och det är väl progg. Det är såklart en komplimang men samtidigt kanske det är något de baserat på att vi är kvinnor.

Jazz – En genre som kanske går att jämföra med att dricka whiskey. Den som säger att det är gott på riktigt kanske ljuger?

Western – Vem gillar inte en ödslig trumpet.

Ebba Grön – Några i bandet har lyssnat mycket på Ebba Grön så det kan säkert ha färgat vårt sound på något vis. Det händer inte allt för sällan att den parallellen dras. (Ella).

Tant Strul – Det är inte heller helt ovanligt att vi jämförs med Tant Strul. Jasmine gillar dem vet jag! (Ella).

Hurula / Masshysteri – Alla måste älska Hurula och Masshysteri! Annars är man omusikalisk och en idiot. (Ella).

Håkan Hellström – Första gången jag och Josefin spelade något ihop kompade jag henne när hon sjöng «För sent för Edelweiss». Det är en vacker låt. (Ella).

Madonna / Madonnaklubben – Madonnaklubben var en klubb vi ville starta under en period som vi lyssnade väldigt mycket på just Madonna. Vi tänkte att eftersom alla självklart älskar Madonna så borde någon starta en klubb som bara spelar hennes musik 24/7.
Ett riktigt partyställe! Det är bra musik att dansa till. (Ella).

Humor – Att göra saker och ting med glimten i ögat eller helt och hållet tramsa bort dem är vårt sätt att älska det vi gör. Vi har dock fått rannsaka oss själva när det blir för mycket tjo och tjim, det blir ibland för mycket av det goda. (Ella).

Samfunnsanalyse – Ett vitt begrepp. Vi fokuserar hellre på musik än statistik. (Ella).

Kvinnerollen – Vi är fyra kvinnor i ett band. Det är t.ex en roll «Hora–madonna-komplexet». (Ella).

För mig är det bilden av kvinnan som antingen eller. Ängel eller djävul, hora eller Madonna. En snäv och onyanserad bild som jag är trött på. Kvinnor är också människor och får lov att ha imperfektioner kan folk förstå det någon gång. (Josefin).

Normkritikk – Josefin – Otroligt osexigt ord, men jag tror det är bra att det finns kritiska röster till den rådande ordningen, det är väl så saker förändras. Sedan ser jag ingen poäng i att vara kritisk för kritikens skull. (Josefin).

Sinne – Vi är inte överdrivet arga människor, men vi är kanske lite eldiga på olika sätt. Sedan är KATTHEM en bra plattform för att agera ut på. Lite som att få ett orättfärdigt utbrott efter att ha byggt upp ilska under en lång tid, fast under kontrollerade omständigheter. Ibland måste man bara tappa det. (Ella).

Frustrasjon – Känsla som sporrar mig till framåtrörelse! (Josefin).

Angst – Vi alla har den mer eller mindre, det är väl en naturlig del av livet. Kan vara skönt att skriva musik när man är i det. (Josefin).

Leif GW Persson – Det är komplicerat. (Ella).

Hannibal Lecter/The Silence of The Lambs – Vi har en låt som heter «Hannibal Lecter» , som är just namngiven efter Hannibal Lecter! Vi tycker att kannibalism är en bra hämndaktion vid stora svek. Vi uppmuntrar gärna till kannibalism. (Ella).

Platen er innspilt i Nacksving Studios. Fortell om lokalet og hvilket preg det har satt på albumet.

Ella– Det är en grym studio och vi är sjukt glada att vi fick chansen att spela in skivan där! Det är som att gå ner i en grotta även fast man är flera våningar upp i luften. Allt låter så bra där inne, det var t.ex en fröjd att få spela på studions trumset!

Vicki på Loud Major har ansvaret for artwork på albumet. Fortell om henne, albumomslaget og hvordan det relaterer til musikken.

Jasmine – Vicky är en otrolig illustratör och grafisk designer som skapar konst jag själv inte ens kan förstå hur en kan få fram. Vi hade en del idéer och tankar kring omslaget och Vicky tog verkligen fram det ultimata för vårat album! Vi är sjukt nöjda med resultatet och har fått många fina ord för det. På albumet gestaltas vi som skurkar – karaktärer med kläder och vapen som vi kopplat till albumets låtar.

Filip Sjögren har produsert plata. Fortell om det valget og hvordan han er å jobbe med som produsent.

Jasmine – Vi har jobbat med Filip tidigare, han producerade bland annat vår EP «Ritalina». Han är extremt duktig på det han gör och får liksom struktur på arbetet i studion medan vi irrar omkring med adrenalin och hybris, haha. Han är också duktig på att komma med idéer och hittar najsiga sounds på instrumenten. Filip har mycket energi, är skoj och är en sjukt proffsig producent!

Fortell om forholdet til deres plateselskap Welfare Sounds.

Vi har arbetat med Welfare i ca ett år nu, så det är fortfarande ganska färskt. Men vi är väldigt nöjda med hur året har varit och ser fram emot 2021 tillsammans.

Hvilket forhold har dere til lav kapasitet konserter og livestreams?

Jasmine – Att spela för ett fåtal personer är faktiskt väldigt fint, det har vi gjort flera gånger. Det blir mer intimt och en får mer kontakt med de som är där. Så det gör vi gärna! Men vi ser självklart fram emot att fylla Ullevi i framtiden, hehe. Livestreams har vi däremot inte satsat så mycket på, den största anledningen är väl att en i bandet bor i Stockholm och på grund av rådande pandemi har vi inte kunnat ses. Annars hade vi säkert testat på det också, en är ju spelsugen efter detta år!

Hvordan har dere blitt rammet av nedstengingen av samfunnet og Covid-19 tiltakene?

Jasmine – Som sagt, vi har blivit väldigt påverkade då vi inte kunnat ses alla i bandet för att exempelvis repa. Sedan har ju nästan alla våra planerade 2020-gigs blivit inställda/framskjutna. Men det har ändå varit ett relativt fartfyllt år i och med albumsläppet, så vi har lagt vårt fokus på detta det senaste året.

Kan dere til slutt velge 16 låter, fire hver, som har inspirert dere som komponister og/eller tekstforfattere.

Jasmine

Eliot Sumner – Information

Tycker om det raka och drivet i denna låten. Det är inte en massa krusiduller, utan väldigt «enkelt» och det gillar jag!

Madrugada – 7 Seconds

Mitt absoluta favoritband sedan högstadiet. Jag inspireras av den djupa rösten som Sivert Høyem besitter, älskar trummorna i typ alla deras låtar och dom äger på tamburin!

Thåström – Ingen neråt sång

Dras till det mörka och skräniga i Thåströms musik. Om jag behöver skriva om något deppigt så slutar det ofta med något Thåström:igt.

Baula – February 2018

Duon Kallo och Ìsak är mina idoler! Älskar all deras musik och inspireras massor av dom, snygga melodier och unikt sound.

Josefin

Säkert! – Grottorna

Annika Norlin är en av de bästa textförfattarna i Sverige enligt mig. Inspireras mycket av hur hon skriver och liksom tar med sig sitt vardagliga talspråk i låtarna.

Little Jinder- Ligger med en ful(feat. Markus Krunegård)

Två andra favoriter. Älskar Little Jinder eftersom hon är så befriande obrydd i sitt skapande vilket jag också vill vara. Hon sjunger sånger om att förlora, bete sig illa och att börja om och det är så skönt att få höra historier om kvinnor som inte är perfekta. Tycker att Markus Krunegård har något barnsligt och punkigt i sitt uttryck som jag gillar. Det är mycket desperation men också lite ordvitsigt och humoristiskt vilket jag är en sucker för. Sedan gillar jag hur han tvingar in ord i melodier där de egentligen inte passar och blandar in engelska ord på ett töntigt men snyggt sätt.

Blondie- Once I Had A Love (AKA The Disco Song)- 1978 version

Har på sistone blivit inspirerad av Blondie. Rivig sång av Debbie Harry, fina melodier, raka texter och enkelhet. Det är som ett tåg som bara rullar på, less is more, typ.

ShitKid- Get jealous

Imponerad av arister som vågar testa nya saker med sin musik och förnyar sig. ShitKid har gjort olika «temaskivor» vilket jag gillar som upplägg. Det känns som att hon gör precis vad hon känner för med musiken och det är inspirerande.

Karolina

PJ Harvey – The piano

Det finns en blandning av både vackert och fult i den här låten i perfekt harmoni.

Kjell Höglund – Tibetanskt te

Texten i den här låten är rak och tydlig, men också poetiskt skriven. Det har inspirerat mig i textväg.

Tony Knight and the Live Wires – I Feel So Blue

Det enkla i det opolerade.

Berndsen – Lifeless Planet

Hur valet av ljud och effekter kan skapa den perfekta känslan.

Ella:

Queens of the Stone Age – I Appear Missing

Bara en bra låt som jag lyssnade mycket på i åldern när jag började skriva musik.

Sergei Rachmaninoff – Piano Concerto No.2 in C Minor, Op 18 I.Moderato

Den vackraste pianokonserten jag vet om. När jag hörde den första gången lovade jag mig själv att jag någon gång skulle spela denna! När jag sa det till min pianolärare (en annan än Siv) så skrattade han och undrade vart jag skulle få tag i en orkester att spela den med. Jag gick hem och laddade ner noterna den dagen, arg och beslutsam om att lära mig den och bevisa att jag kunde. Mina fingrar var för korta för att ta det andra ackordet (Rachmaninoff var känd för sina stora händer) och jag bröt ihop i förtvivlad gråt. Jag har fortfarande inte lärt mig att spela den här pianokonserten men nu har jag ju nära på en orkester iallafall (Mormor kallar Katthem för en orkester).

50 HERTZ – Den fagra Evelyn (Mitch-Timmy RMX)

Fantastisk text bara! Hur fint är inte rimmet «Du var mitt lilla sockerfrö, lugnt och plågsamt ska du dö» eller raden «Om du inte älskar mig så får du skaffa sommarjobb» eller «Du var söt och kriminell, nu är du gift, ditt hår har fått mjäll».

Hurula – Stockholm brinner

Första låten jag hörde av Hurula. Det var i samma veva som Katthem startades så den här låten blev nog oundvikligen en inspiration i hur jag först tänkte mig vårt nya band.